Granens knutor

Det sägs att, för länge sedan, fattade djävulen tycke för granen. Han blev så förtjust i den att han ville behålla den bara för sig själv. Den onde slog en massa järnspikar i dess stam för att hålla borta både djur och människor från sitt favoritträd. Gud såg allt detta och blev arg. Han drog ut alla järnspikarna och slängde bort dem. I deras ställe slog Han in korsformade träspikar. Sedan dess ligger dessa knölar i granens stam ända intill våra dagar. Djävulen kunde inte längre närma sig detta träslag, men han lyckades få in en liten bit av sin stora ondska ändå. Därför tjuter granveden, när den hamnar i elden och brinner.

Daniel Onaca

Annonser

3 kommentarer

Filed under Att berätta, Berättelser, Folktro och traditioner

3 responses to “Granens knutor

  1. Per Gustavsson

    En gran med stora utskjutande knölar kallas i Småland för pattegran. Det finns några praktfulla sådana längs getaryggen söder om Linnés Råshult.

  2. Monika i Korpalycke

    Vilka häftiga berättelser Du kommer med. Den här gillade jag verkligen.

  3. Tack för uppskatning. Alla är folkloristiska produkter; jag bara går ut med den stora håven och väljer ut små bitar av vad jag råkar fånga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s