Monthly Archives: juni 2011

Milica berättar om festivalen och lägret

 Om festivalen

Torsdagen var lugn för då fick vi göra vad vi ville, vi valde att slappa såklart!. På fredagen fick jag och Emma-Lee följa med Monika till seminarium angående ungt berättande. Vi fick dela med oss av hur vi jobbar med berättande och sedan fick vi höra hur andra gör, det var spännande att höra likheterna och skillnaderna för man fick många nya idéer. 

 Förutom seminariet så var vi på invigningen på kvällen. Det var några bra berättare med, men det som gjorde kvällen speciell det var prisutdelningen. När de skulle dela ut priset så tänkte jag på hur kul det skulle vara om Monika fick det, eftersom de pratade om unga berättare. Sedan ropade dem upp Monika och Ida, jag blev verkligen glad och lycklig! Monika och Ida har varit dem som har lyft upp många unga berättare bl.a mig. Det kändes skönt att Monika och Ida fick veta att de gör ett bra jobb, för det gör de verkligen!

 Under festivalen lyssnade jag på många fantastiska berättare och jag fick flera tillfällen att berätta och det var en av de mest lyckade berättar stunderna för mig. Under festivalen så insåg jag hur mycket jag verkligen tycker om berättande och att jag verkligen vill fortsätta och utvecklas hela tiden. Dessutom så träffade jag några unga berättare vilket påminde mig om att jag ska fortsätta jobba med unga berättarföreningen och jobba för att vi blir fler och fler i landet.

Om lägret

På måndagen var det dags att ge sig av till berättarlägret för att bo i en stuga ute i skogen. Det var lite surt att lämna hotellet, men det var kul att träffa så många unga berättare. Vi hade två GRYMMA workshops som gav mig många nya idéer och erfarenheter. Våra worskhopsledare var Love Ersare och Kater Corkery från Irland.

Vi fick också prova på lajv som var helt nytt för mig. Det var roligare än jag trodde men ändå inte riktigt min stil. Under lägret fick jag nya vänner, nya berättelser och alldeles för lite sömn. Men dessa dagar har varit helt underbara, och jag är lycklig för att jag är berättare. Det är något helt unikt och underbart.

Milica Gardasevic är snart sexton år och har berättat sedan hon var tolv

Annonser

2 kommentarer

Filed under Att berätta

Digital berättarverkstad

Under våren 2011 har vi på Sagomuseet bl a haft digitala berättarverkstäder med barn. Det har gått till så att en av museets pedagoger har berättat ett antal sägner. Barnen har sedan fått välja sin favorit och berätta den på sitt sätt. När de lärt sig sagan har de gjort bilder och talat in berättelsen i ett  ljud och bildprogram på datorn.

En av alla berättelser som gjorts är den här

Lämna en kommentar

Filed under Att berätta

Följ med på en utflykt till Fågelboet

1886 kom en av de allra mest intressanta svenska sagoböckerna ut, Historiegubbar på Dal. Sagorna var upptecknade av August Bondeson som tidigare utgivit Halländska sagor och Svenska folksagor, också en av mina favoritsagosamlingar.

August Bondeson var hallänning, född i Vessingebro. Där står hans barndomshem öppet för besökare. Födelsetorpet kallas för Fågelboet.

Vad är det som är så märkvärdigt med Historiegubbar på Dal? Jo, Bondeson var 100 år före sin tid och intresserade sig inte bara för sagorna, utan också för berättarna och den miljö och i vilket sammanhang de berättade sina historier.

Läs och njut och ta del av en känsligt tecknad bild av det muntliga berättande, då det fortfarande var levande. Det var i sista stunden Bondeson kom till Dalsland. Vi kan bara tacka och ta emot.

Nu har journalisten och författaren Anna Pia Åhslund skrivit om Bondesons barndomsbygd och inbjuder till en vandring i hans fotspår. Läs mer på Anna-Pias hemsida. Där kan du läsa vidare om hennes bok I författarens fotspår. Litterära utflykter i Halland.

Vill du veta mer om Bondesons sagosamling kan du bland annat läsa Bengt af Klintbergs artikel i Hembygden  2001.

Per Gustavsson

Lämna en kommentar

Filed under Att berätta

Hyllning till muntligt berättande och Ljungby berättarfestival

Lyssnaren är lika viktig för en berättarfestival som berättaren. Jag vågar nog utnämna Gustav till festivalens flitigaste besökare. I flera år har han kommit till Ljungby under festivaltiden. I en egen blogg hyllar han både det muntliga berättandet i allmänhet och Ljungby berättarfestival i synnerhet. Det är insiktsfullt skrivet. Missa inte hans tankar utan gå till Gustavs blogg http://www.themodernnomad.com.

Per Gustavsson

1 kommentar

Filed under Sagomuseets verksamhet

5536

Det är siffran på antalet entréer på årets berättarfestival.

Förra året var det 3356.

Per Gustavsson

2 kommentarer

Filed under Sagomuseets verksamhet

Mellan Ljungby och Alaska

I det speciella numret av ”Smålänningen” läser jag att det är många människor på olika håll i världen som anser att, i berättarfestivalssammanhang, den som mest förtjänar smeknamnet ”berättaren” är en lärare och författare från Alaska. Hans namn är Jack Dalton. Vid två tillfällen hade jag glädjen att bevittna hans berättarkonst. Första gången var det på invigningsdagen, när han redogjorde för sin allra första kontakt med Sverige och svenska språket. Det var en dräpande historia. Händelsen ägde rum för cirka tio år sedan, när han kom som utbytesstudent till Göteborg. Den lämnade bestående minne hos honom i form av ett djupt sår på näsan. Detta minne bar han med sig på väg tillbaka till sitt hemland.

Andra gången jag lyssnade på Jack Dalton var under en föreställning av den inuitiska skapelsemyten som tog  en och en halv timme i anspråk. Tänker man ”Alaska”, får man framför sig bilden av en enhetlig världsdel. När Jack Dalton förklarar att denna ”enhet” omfattar två dominerande kulturer, fem kulturella grupper, elva olika underkulturer, 25 olika språk och 250 dialekter fördelade på cirka 500 byar, då börjar bilden nyanseras avsevärd. Yup’ik indianerna ingår som en liten del i denna mosaik av kulturer. Hos detta folk har korpen en nyckelroll i världsalltet uppkomst. Det var den som skapade både jorden och människosläktet. Under sitt arbete får korpen uppleva både misstro och tillit, glädje och förtvivlan, ensamhet och behovet av bekräftelse.

J Daltons sätt att berätta är så intensivt, hans agerande så uttrycksfullt, hans historia så gripande att man inte märker hur tiden går. Att följa hela mytens händelseförlopp (språket är engelska) kräver också en viss ansträngning. För min del, märkte jag hur trött jag blev på grund av den utdragna koncentrationen först när föreställningen var slut. Men det var det värt ända in till den minsta tidsbråkdel.

text: Daniel Onaca

foton: Steve Anderson

Lämna en kommentar

Filed under Att berätta

Nytt från festivalen

Den lilla salen i Eskilgården var sprängfylld igår kväll, när berättare från när och fjärran kom dit. Det var Kate Corkery  och Ida Junker som underhåll publiken med var sin sagosvit. De bar lyssnarna på folksagornas och myternas vingar på upptäcktsfärd av magiska världar, befolkade av hjältar, vars handlande fångar upp mycket av människans innersta väsen.

Det är andra gången i rad Kate besöker Ljungby berättarfestival. Under tiden hann hon med att driva en hel del storytelling projekt både på Irland och i England. Även Ida Junker har en intensiv aktivitet som sagoberättare. Men inte bara det. Vid sidan av sin tolvåriga ”karriär” som muntlig berättare har hon erfarenhet av kulturpedagogarbete. En rörelse som ”Fabula Storytelling” kan ge en vink om hennes viktiga insatser både som folkbildare och företagare.

Kate Corkery spred en romantisk skymmer i lokalen, när hon steg in bärandes på en lång vit schal på sina axlar. Hennes irländska fairy tales betonade kärlekens kraft, svårigheten att välja mellan trohet och lojalitet, om försummelse och hängivenhet, om högmod och offrandets värde. På det sättet växte en förtrollad värld  fram där lyssnarna sögs in som i en tidsvirvel. En förtjusande föreställning.

En annan slags förtjusning bjöd Ida Junker på. Hon anträdde scenen iförd en lång svart klänning med en stor blomma på ena axel (om det var ett ros, vågar jag inte säga; röd var den i alla fall). Världen som Ida spann omkring sina åskådare var befolkad av kvinnogestalter från nordiska mytologin. Hon tog upp sådana hjältinnor som nämns endast i förbigående när man hör berättelser om Odin, Thor, Balder eller Loke. Ida lyfte fram dessa gudinnors avgörande roll i de gamla vikingarnas andliga värld. Hon belyste de mänskliga egenskaperna hos några viljestarka figurer som Verdandi, Idun (med sina äpplen), Skade, Freja och några fler. Hennes föreställning var både gripande och övertygande.

De som hade chansen eller turen att befinna sig på Eskilgården igår kväll
tillbringade några oförglömliga timmar där.

text: Daniel Onaca

foton: Steve Anderson

Lämna en kommentar

Filed under Att berätta, Sagomuseets verksamhet