Kung Rane och drottning Hud

Jag är kvar på Masesgården, men glömmer inte mitt löfte att ta er med på en resa i min hembygd Bohuslän som ju är välkänt för den rika förekomsten av ståtliga hällristningar, men här finns även gott om andra fornminnen bl.a. ett av landets märkligaste som ligger i Stenehed nära Hällevadsholm i Munkedals kommun.

Intill ett storslaget järnåldersgravfält med minst 45 gravhögar, stensättningar, resta stenar, en skeppssättning och en domarring står nio bautastenar resta på en lång rad. Någon exakt datering av stenraden finns tyvärr inte, eftersom inga arkeologiska utgrävningar har gjorts. Men gravfält av den här typen brukar oftast dateras till omkring 400-600 e.Kr.

Bautastenarna har från början antagligen varit ännu fler än de nio som finns idag. Kanske så många som elva eller tolv. De ökar jämnt i höjd från nordväst mot sydost. Den lägsta är 1,4 meter och den högsta 3,2 meter  Det som gör bautastenarna speciella är att de har placerats i en lång, något krökt rad där stenarna blir högre och högre i riktning från norr mot söder. Den kan ha använts på ungefär samma sätt som de kända stencirklarna vid Stonehenge i England.

En av flera tänkbara förklaring till stenraden finns i den gamla sägnen om kung Rane och drottning Hud:

Drottningen hade blivit imponerad av den modige kung Rane och ville gärna gifta sig med honom. Kung Rane tackade först ja, men när drottningen och hennes bröllopsfölje kom till Raneborg, hade han ångrat sig. Istället för att förbereda bröllopet hade han ridit ut på jakt. Drottning Hud blev så arg över sveket att hon lät storma och bränna ner hans borg. När hon red bort ifrån de svarta rykande ruinerna ska hon ha sagt:  ”Hittills har du kallats Raneborg men hädanefter skall du heta Svarteborg”. Kung Rane, som på långt håll sett lågorna från sin brinnande borg, förföljde raskt den flyende drottningen och hämnades genom att låta mörda både henne och hennes följe.

Detta skedde enligt sägnen just på den plats som nu heter Stenehed. Stenraden sägs sedan ha rests till minne av de dödade personerna. Stenarna kan naturligtvis ha använts som astronomisk kalender och ändå markera gravar. Men om det verkligen är den olyckliga drottning Huds bröllopsfölje som begravts här lär vi aldrig få veta. Vid Huds moar norr om Rabbaldshede ligger den s.k. drottningstenen som också sägs markera den plats där drottning Hud slogs ihjäl och begravdes av kung Rane.

Kerstin Thuresson