Berättarpedagogik 9b

Konstruera berättelser

Jag har ofta tänkt att det borde gå att ta tillvara berättandets kraft i många fler sammanhang än vad som är vanligt. Det måste gå att som pedagog med enkla medel omvandla torr fakta till fängslande berättelser. Självklart kommer man som pedagog inte att uppnå samma tekniska skicklighet som t ex Selma Lagerlöf i Nils Holgersson, men det man förlorar på bristande teknik tar man igen genom att anpassa historien till nuet och till de elever som just du har framför dig.
Jag har  pröva tre olika metoder för att konstruera berättelser.

 Motsättningar
Boken ”Berätta som en Saga” gav mig inspiration. Den handlar om hur man kan lägga upp undervisningen så som en god berättelse är uppbyggd, vilket inte nödvändigtvis innebär att man behöver berätta. Kieran Egan – bokens författare –  hävdar att barn är fantasirika men att vi i skolan har lagt störst vikt vid det förståndsinriktade och mindre på fantasi. Egan talar om att sagans tydliga motsatser är viktiga för att göra ny kunskap meningsfull för eleverna. Han säger också att vi istället för att börja med det som är känt för eleverna så borde vi börja med det som är mest okänt. Det extrema säger oss något om vår egen verklighet och stimulerar vår fantasi.
Exempel i lågstadieklass
Jag skapar en ramhistoria. Den handlar om nutids professorn som gör en tidsresa till stenåldern. Han vill lära stenåldersmänniskan modern kunskap. Pax  gör sig ovän med stenåldersmänniskorna Han vill  nämligen göra dem civiliserade och de tycker han är ociviliserad. I berättelsen finns med fakta beskrivningar om Stenåldersredskap, hur man bodde , vad man åt och hur man skaffade mat. Här vill jag få spänning genom att skapa och utveckla motsättningar mellan dagens civilisation och stenåldern

Klä om folksaga
Ett annat sätt är att använda sig av episkt uppbyggda folksagor som inte alltid är uppbyggda på stora motsättningar men har ett tydligt problem som skall lösas och en stark ramhistoria som jag vet fängslar. Jag tar helt enkelt en gammal folksaga och klär om den i den dräkt som passar mitt syfte.
Jag har  t ex berättat Järn Hans i stenåldersversion. Även här väver jag in fakta om stenåldern på ett liknande sätt som när jag arbetar med motsättningar

Klassisk dramaturgi
Ett tredje sätt att arbeta på är att utgå från dramaturgins grunder och utifrån det skapa en berättelse. Det finns lite olika modeller, men grunden är nästan alltid att en god historia skall innehålla  en huvudperson, en plats och ett problem.


 Ett alternativ till att konstruera berättelser, är att berätta folksagor som redan finns. Även dessa innehåller självklart mycket kunskap.
Med risk för att jag talar emot allt som  jag hittills sagt i denna artikel, så skulle jag vilja avsluta med att påstå följande:
 Det viktigaste är- trots allt- inte den kunskap som finns i en berättelsen, utan de frågor som väcks efteråt. Frågor och berättelser tänkte jag att Ola Henricsson skulle få berätta mer om i berättarpedagogik 10.

Mikael Thomasson

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Att berätta, Pedagogik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s