2019 kommer gå till historien som ett av Sagobygdens mest minnesvärda år. Det inleddes med ett stort firande när Sagobygden blev upptagna på Unescos register över goda metodiska exempel på hur man kan arbeta med att trygga det immateriella kulturarvet, i vårt fall, den muntliga berättartraditionen. Därefter fortsätter firandet med att Sveriges enda Sagomuseum fyller 20 år, och Ljungby Berättarfestival hela 30 år.
Den magiska Sagobygden består av Ljungby, Älmhult och Alvesta kommuner. I de här trakterna har några av de mest fantastiska berättarna spridit sina sagor och sägner från mun till mun, från generation till generation. Runt om i landskapet väcks sägenomspunna platser till liv genom de 43 sägenskåp och ett stort antal geocacher som placerats ut. Vid första anblicken ser platsen kanske ut som vilken annan plats i skogen som helst. Men när du öppnar skåpet får du ta del av de fantastiska sägner som hänt just här, du kan också lyssna till berättelserna via hemsidan eller Sagobygdens App. Ta bilen eller cykeln och upplev tex Trollens Kuggaberg eller Bortbytingen i Dallekulle!
I Ljungby ligger Sagomuseet. Med hjälp av finurliga och fantasieggande utställningar levandegörs här den muntliga berättartraditionen i Sverige och särskilt den från Sagobygden. Du kan upptäcka Sagomuseet på egen hand eller för bästa upplevelsen, följ med en berättare och lyssna på de spännande sagorna och sägner om allt från näcken, skogsfrun, förtrollade pottor till magiska kaffekvarnar eller något helt annat.
På denna blogg blandas inslag med tankar från både berättare och pedagoger, recensioner av böcker och reflektioner från våra medlemmar om allt som rör muntligt berättande och muntliga traditioner. Här är också en plats där du skall kunna få idéer om hur du kan använda det muntliga berättandet i din vardag och i ditt yrkesliv.
Du kan läsa mer om Sagomuseet på www.sagobygden.se
Du är varmt välkommen att kontakta oss på:
kontakt@sagobygden.se eller på telefon 0372-148 55
Foto: Björn Gullander.
Sagobygden . Märta Ljungbergsvägen 1 . 341 35, Ljungby
0372-148 55 . kontakt@sagobygden.se
Sagobygdens Blogg 
Hejsan!
Er verksamhet låter helt underbar och man önskar att den nådde alla barn. (och en del vuxna).
Jag har dock en liten undran. Stämmer det att ni bett att få Kynna uppstoppad för att ha med henne i er utställning? Denna vargtik blev jagad under flera veckor av flera hundra ”jägare”. Hon var en genetiskt mycket värdefull varg, sådana som Sveriges vargstam behöver för att hindra inavel. Vi är många som inte förstår vad vår regering vill med sin rovdjurspolitik (men det hör ju inte hit).
Jag skulle vilja be er att INTE använda Kynna som något utställningsobjekt utan låta hennes kropp försvinna. Allt annat skulle vara respektlöst.
Vänliga hälsningar från
Karin
Hej Karin
Vi tror på muntligt berättande som ett sätt att förmedlar erfarenhet och kunskap, väcka funderingar och känslor. Sagomuseet levandegör framförallt den svenska folkdiktens sagor och sägner. Låt oss ta folksägnerna som exempel. Förutom att de ofta är spännande berättelser som engagerar lyssnarna kan de också skapa ett intresse för historien, landskapet och människans förhållande båda till varandra och naturen. De gamla sägnerna kan ge perspektiv på vad som händer idag.
Jag brukar berätta om när vargarna försvann från Mistelås socken i norra delen av nuvarande Alvesta kommun. Folk trodde att det var norrlänningar som skickade vargarna söderut. De sa att norrlänningar var ena rackare till att kunna trolla och i Småland var man förskräckligt rädda för dem. Nu samlade folk in 12 öre från varje bonde i socknarna kring Mistelås och skickade till norrlänningarna och så trollade dessa så att vargarna aldrig kom tillbaka till den här delen av Småland.
Sägnen ger relief åt den moderna vandringssägnen om att vargar har planterats ut Sverige av Naturvårdsverket eller andra intressenter. Trots att Bengt af Klintberg redan 1994 i Den stulna djuren mycket övertygande visar att det är en moderns skröna, fortsätter många att tro på historien.
Idag är det ingen som tror på sägnen från Mistelås. Men den moderna vandringssägnen är minst lika fantasifull. Hur kan folk i dagens Sverige tro på den här historien?
Folkdikten om vargar är mycket rik. Till och med i vardagsspråket som vi använder idag rymmer uttryck som går långt tillbaka i tiden och speglar föreställningen om vargen. Vi säger ”ulv i fårakläder” och ”vargavinter”. Folkdikt och folktro kan bidra till att belysa hur vi upplever vargen idag. Gårdagens fördomar kan belysa dagens fördomar.
När vi skapade Sagomuseet var vi måna om att besökarens skulle uppleva folkdikten med många sinnen: syn, hörsel, känsel och till och med lukt. Berättandet involverar hela människan. Vi ser inte Kynna som ett utställningsobjekt. Vi ser henne som ett subjekt. Kynna kan berätta både sin och andras vargars historia. Hon kan göra det med inlevelse, påtagligt och starkt beröra Sagomuseets besökare.
Vänliga hälsningar
Per Gustavsson
Berättarnätet Kronoberg
Jag tycker Sagomuseets inställning är värd all respekt, och Kynna kan ju faktiskt sägas få en hedersplats i upplysningens tjänst
Ping: Räven är det mest spridda rovdjuret i världen - Rvbild